Igår, onsdagen den 4 september, samlades medlemmarna i COREPER (Committee of Permanent Representatives), en kommitté bestående av EU-medlemsländernas ständiga representanter som förbereder ärenden inför beslutsfattande möten i ministerrådet.

Under mötet presenterade ordförandelandet Ungern ett nytt, reviderat förslag till Chat Control. Även om detaljerna i det nya förslaget ännu inte är klarlagda, är det tydligt att Ungern är fast besluten att driva igenom Chat Control i någon form när ministerrådet sammanträder igen den 10-11 oktober.

Enligt journalisten Emanuel Karlsten, som har talat med det svenska justitiedepartementet, kan det nya förslaget innebära att frågan återigen behandlas i Sveriges riksdag, eftersom regeringen i så fall behöver söka ett nytt mandat. Detta skulle ge partierna chansen att stå upp för sin egen politik och hålla de löften man gav till väljarna inför valet 2022 genom att rösta ner förslaget – men än så länge ligger man lågt.

Läs mer om Chat Control och våra uppdateringar här.

Övergången från Manifest v2 till v3 gör att Ublock förlorar kontroll över webbläsarfunktioner.

Google Chrome har börjat varna användare av Ublock Origin om att annonsblockeraren snart kan komma att sluta fungera i webbläsaren, skriver Bleeping Computer.

Detta beror på att Google övergår från den äldre tilläggsarkitekturen Manifest v2 (MV2) till Manifest v3 (MV3). Eftersom Ublock Origin är byggt på Manifest v2-standarden, kommer det inte längre att fungera med Chrome.

Meddelandet i chrome://extensions/ som visas för Ublock Origin och andra tillägg som använder MV2.

Under en övergångsperiod kommer det att vara möjligt att återaktivera MV2-tillägg, men så småningom kommer användare att behöva leta efter andra alternativ, som Ublock Origin Lite – en förenklad version av Ublock Origin som är kompatibel med MV3.

MV3 införs i Chrome med säkerhet och användarintegritet som centrala fokusområden. Samtidigt medför det tekniska begränsningar som påverkar hur tillägg kan blockera annonser och hantera webbinnehåll. Detta innebär att tillägg som Ublock Origin, som behöver mer kontroll över webbläsarens funktioner, inte längre kan erbjuda samma funktionalitet.

Övergången till MV3-standarden kommer att ske gradvis under de kommande månaderna, med målet att den ska vara helt implementerad i början av 2025.

#ublock #chrome

So I've got a Consul cluster running for service discovery on a set of servers, some of which have public IP addresses. On some of these nodes I want to run Traefik (dynamically registered), which are registered on tfk.service.consul which holds a number of A and AAAA records. I want my address tfk.example.com to point at those A-records without revealing the consul address.

How would I do this?

Example:

Some application maps internal A-records to public A-records.

public             | internal               / xxx.xxx.xxx.xxx
tfk.example.com -- | -- tfk.service.consul -- yyy.yyy.yyy.yyy
                   |                        \ zzz.zzz.zzz.zzz

Expected result:

Public DNS resolvers never see the consul query.

public           / xxx.xxx.xxx.xxx
tfk.example.com -- yyy.yyy.yyy.yyy
                 \ zzz.zzz.zzz.zzz

I know I could use consul-template for this purpose by rendering config files to bind or similar, but I was wondering if there was some way to do this via DNS like some kind of bridge application.

cross-posted from: https://feddit.nu/post/5631686

Jag tänker börja måla en svensk flaga från 280, 74 och ner till höger ifall någon vill hjälpa till.

Jag tänker börja måla en svensk flaga från 280, 74 och ner till höger ifall någon vill hjälpa till.

När streamingtjänsterna blir mer och mer som kabel-TV överväger Edin att säga upp sina prenumerationer.

Först började streamingtjänsterna höja priserna på sina abonnemang, sedan började de satsa på reklamfinansierade alternativ. Nu pratar de om att minska produktionen av originalinnehåll, satsa mer på sändningsrättigheter för sport och billigare produktioner som, enligt Amazons Mike Hopkins, ska få oss att berätta om dem för våra vänner, eftersom stora produktioner som The Boys tydligen inte har lyckats med det.

Edin Jusovic är nyhetsredaktör på SweClockers och beskriver sig som en ung nörd som är ny i branschen. Han gillar att lära sig nya saker och berätta historier. Samt försöka övertala så många som möjligt att spela Brawlhalla eller Half-Life Deathmatch.

Jag ska uttrycka mig enkelt: kabel-TV suger.

Helt plötsligt börjar streamingtjänsterna, som en gång i tiden dödade behovet för kabel-TV, efterlikna kabel-TV. Än så länge har Sverige skonats från reklamabonnemang och löjligt dyra paket som klumpar ihop flera streamingtjänster – med vissa tjänster som jag inte ens vill ha. Tyvärr är det en fråga om "när" det kommer till oss snarare än "om".

Om du har läst min tidigare krönika om hur moderna streamingtjänster får mig att sakna tablå-TV skulle du nog tro att jag välkomnar denna förändring, men så är inte fallet. Jag har alltid uppskattat friheten som streamingtjänster erbjuder. Frihet från reklamavbrott, från att abonnera på ett dussin kanaler som jag inte vill titta på, och framför allt friheten att titta på exakt det som intresserar mig.

Det är en verklighet som sakta försvinner, när reklamfria abonnemang blir dyrare, rättigheterna för kvalitativ underhållning är svårare att hålla kvar och realityprogrammen blir fler. Dels har jag inte råd och dels blir det mer skräpinnehåll, så pass att hela fördelen med tjänsten försvinner.

Jag ska uttrycka mig enkelt: kabel-TV suger. Jag minns när jag var tio år gammal och min pappa kämpade för att få igång en tv-box och sedan krigade med kundtjänsten för att vi inte skulle betala för ett paket med 20 kanaler vi inte ville titta på. En sak som jag ändå ska ge kabel-TV är att det fanns rätt många kanaler som inte hade några reklamavbrott, vilket streamingtjänster verkar jobba emot.

"På ditt lokala kabelbolag så är kunden alltid vår bitch." sades i ett South Park-avsnitt för många år sedan och kan lika gärna appliceras på streamingtjänster snart.

En gång i tiden behövde jag bara Sexan och Fyran för att kolla på Champions League. Sedan behövde jag C More, sedan TV4 Play, nu måste jag vända mig till Viaplay – och dessutom det dyraste paketet. Sorry, men jag älskar inte fotboll tillräckligt mycket för att bränna 700 kronor i månaden på det.

Med tanke på hur mycket Viaplay förändrat sin tjänst den senaste tiden är det nog en tidsfråga innan rättigheterna snart hamnar någon annanstans. Då måste jag åter igen säga upp en streamingtjänst för att prenumerera på en annan. Börjar lika försäkringsbranschen där jag redan gör byråkratisk parkour för att inte bli blåst.

Dåliga tjänster ryker

Kanske ska jag göra som min kollega Calle och övergå till blu ray. Eller att jag bara kollar på filmer på bio, vilket ändå är mitt favoritsätt att se film. Det är dyrare i stunden, men som konsument behåller jag friheten att titta på precis det jag vill när jag vill, och dessutom utan några störande reklamavbrott.

Om jag måste börja betala mer för tjänster jag inte vill ha, som producerar material jag inte tittar på och samtidigt inte kan garantera att programmen de har rättigheterna för stannar hos dem, är i alla fall en sak säker: streamingtjänsterna kommer inte att ha mig som kund i framtiden. Mina pengar kan spenderas bättre någon annanstans.

Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

#krönika

Har Sverige en framtid i rymdindustrin? Det är dags för regeringen att vakna, skriver tre tunga namn från GKN Aerospace.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Den 9 juli planeras den nya europeiska rymdraketen Ariane 6 skjutas upp från Franska Guyana. Ariane 6 blir en av få rymdraketer i världen som klarar tunga laster, till exempel större kommunikationssatelliter eller ett flertal mindre. Därmed blir Sverige och Europa mer självständiga och mindre beroende av andra länder. Med tanke på hur vår vardag – med kommunikation, gps, väderövervakning med mera – styrs av olika rymdsonder är rymden idag av största geopolitisk vikt.

Dock, i takt med att rymdens betydelse ökar, är risken överhängande att Sverige halkar efter. Ariane 6 är beställd av det europeiska samarbetsorganet ESA som är samfinansierat av 22 europeiska länder. De bidrag som svenska regeringen går in med i ESA återinvesteras sedan i olika projekt hos svenska företag. För Ariane 6 bidrar GKN Aerospace med turbiner samt munstycke. Flera högst vitala delar. Att GKN Aerospace fått förtroendet visar tydligt att svensk rymdingenjörskonst är världsledande.

Fast det räcker inte med att leva i nuet. Ska svensk rymdindustri stå sig i den framtida konkurrensen behöver den svenska regeringen öka sitt bidrag till ESA. Med cirka 0,05 procent av BNP ligger Sverige idag långt under det genomsnittet 0,11 procent, som utgör medlemsländernas bidrag till ESA. Både våra nordiska grannar Finland och Norge bidrar mer och de stora industrinationerna Frankrike, Italien och Tyskland ligger över genomsnittet. Det är även de länder som gynnas när ESA ska återinvestera i olika projekt, eftersom prioriteringsordningen står i proportion till bidraget.

Vi som verkar inom den svenska rymdsektorn kan ibland tycka att svenska regeringsföreträdare ofta har en hög svansföring om svensk rymdindustri och rymdforskning. Det sipprar i praktiken däremot sällan ner till de på fabriksgolvet. För sanningen är den att om inte regeringen prioriterar upp svensk rymdindustri genom exempelvis större engagemang i ESA, då är risken påtaglig att Sverige inte bara tappar konkurrenskraft utan att svensk rymdindustri hamnar på efterkälken och med det tappar såväl kunnande som arbetstillfällen. Sveriges regering måste helt enkelt i praktisk handling visa att svensk rymdindustri är viktig, inte bara för svenska arbetstillfällen utan framför allt så att Europa med egen rymdverksamhet förblir oberoende från andra länders geopolitiska nycker.

Ariane 6 skjuts upp den 9 juli. Så långt är vi i Sverige med. Men därefter ligger det på regeringens axlar ifall svensk rymdindustri ska ha en framtid.

Karin Johansson, affärsenhetschef Rymd, GKN Aerospace Sweden
Martin Wänblom, vd GKN Aerospace Sweden
Stefan Oscarsson, affärsområdeschef Governmental Solutions, GKN Aerospace Sweden

#debatt