Drivkraften är att lösa hela världens energiproblem. På KTH:s campus bygger företaget Novatron sin första prototyp till fusionsreaktor. ”Jag är säker på att den kommer att fungera”, säger uppfinnaren.

Det är högt i tak men trångt i Alfvénlaboratoriet. I ett hörn monteras väggarna till ett renrum för Novatrons prototypreaktor.

– Vakuumkärlet behöver vara jätterent och det kommer att finnas väldigt mycket mätutrustning och elektronik här, så vi vill inte ha in något damm, säger Jan Jäderberg.

Det är han som är uppfinnaren bakom Novatrons reaktorkoncept. I dag är han teknikchef på företaget som försöker kommersialisera fusionsreaktorn.

Det är trångt på Alfvénlaboratoriet, till stor del på grund av Extrap T2R, maskinen som köptes till KTH på 1990-talet för plasmaexperiment och fortfarande är i användning. Jan Jäderberg visar runt. Niklas Porter

Det pågår flera projekt för att realisera fusionskraft världen över. Drömmen är att det ska bli en näst intill outsinlig energikälla, som tar bränslet ur havsvatten och inte ger upphov till något långlivat avfall.

På senare år har flera viktiga framsteg gjorts. Men det finns fortfarande stora svårigheter att bemästra. Ingen har ännu lyckats bygga en fusionsreaktor som ger mer energi än vad den kräver i drift. Ingen har heller skapat en kontinuerlig fusionsprocess, i ett så kallat brinnande plasma, under en längre tid.

Hur kommer det sig att ni väljer att starta ett bolag för att kommersialisera en teknik som har så långt kvar?

– Det är sant, det anses vara världens mest komplicerade teknik, så det är lite vådligt. Men grundidén skiljer sig så mycket från andra grundidéer, därför tror vi att vi har väldigt mycket bättre förutsättningar, säger Jan Jäderberg.

”Nu kan man bygga miljontals experiment i datorerna”

Den största svårigheten med att förverkliga fusionskraft är de extremt höga temperaturer, 100 miljoner grader Celsius, som krävs för att få igång reaktionerna. Det existerar inga material som tål så höga temperaturer.

En lösning är att hålla fast bränslet i form av ett elektriskt ledande plasma i ett magnetfält. Den metoden har till exempel valts i det kända fusionsprojektet Iter i Frankrike, där fusion ska ske i en badringsformad tokamak.

Jan Jäderbergs koncept utgår också från att magnetfält som ska hålla plasmat på plats. Men till skillnad från Iter har hans magnetfält en konkav form, sett från utsidan. Själva reaktorn kommer att se ut som en stor cylinder men magnetfältet bildar en form ungefär som ett timglas, smalast på mitten.

Jan Jäderberg. Niklas Porter

I början av december skapade Novatron det första plasmat av vätgas inuti testriggen. Plasma är aggregationsformen en gas når när den värms upp så mycket att elektronerna separeras från atomkärnorna. Gasen består då alltså av joner och lösa elektroner. Niklas Porter

Syftet med den konkava formen är att skapa magnetiska väggar som trycker plasmat in mot mitten. På så sätt ska partiklarna inte fastna i ändarna utan delta i fusionsreaktionerna.

– Vår reaktor har ett ganska enkelt koncept, ur industrialiserings- och kostnadsperspektiv, om man jämför med tokamaker. Vi adresserar grundfrågan att göra ett stabilt plasma, det gör man inte i tokamakvärlden, där handlar utvecklingen mer om att trycka hårt på gaspedalen genom att använda supraledande material, säger Jan Jäderberg.

Forskning på fusion har pågått världen över sedan 1940-talet. Länge har det påståtts att energikällan ”snart” ska bli verklighet. Novatron tror att tiden är mogen nu tack vare den stora datorkraft som finns tillgänglig.

– Tidigare har vägen varit att om man har en idé så bygger man ett experiment och tittar på resultatet. Men nu kan man bygga miljontals experiment i datorerna och välja väg därifrån, säger Jan Jäderberg.

”Har lyckats få plasma”

I Alfvénlaboratoriet genomför Novatron just nu systemtester i en liten testrigg. Den är ungefär 30 gånger mindre i volym än prototypen som ska monteras i vår. Den kan inte heller skapa det konkava magnetfält som är signaturen för Novatrons teknik.

Bara några dagar före Ny Tekniks besök skapades det första plasmat i testriggen. Novatrons kommunikationschef Linda Nyberg ser det som ett stort genombrott.

– Det är otroligt att vi på så kort tid har lyckats få plasma. Det är första gången i Norden som det här sker, oss veterligen, säger hon.

I testriggen pågår tester av delsystem, som till exempel magneter och pumpar. Här skapades det första plasmat av vätgas i början av december. Jan Jäderberg är uppfinnaren bakom Novatrons reaktorkoncept. Niklas Porter

Syftet med Novatrons första prototyp, som kallas Novatron 1, är att visa att konceptet fungerar för att hålla plasmat inneslutet och stabilt. Det är en av de stora svårigheterna inom fusionskraft. Strålningsenergi och partiklar slinker lätt iväg så att fusionsprocessen avstannar.

Plasmat i prototypen ska dock bara värmas till 1 miljon grader Celsius, inte de 100 miljoner grader som krävs för att någon fusionsreaktion ska äga rum.

”Mest för att visa andra”

Fusion ska i stället ske i nästa steg, i den uppskalade versionen som kallas Novatron 2. Därefter ska pilotreaktorn Novatron 3 byggas för att klara kontinuerlig fusion, det som kallas brinnande plasma, och Novatron 4 ska bli en kommersiell reaktor i gigawattskala som levererar el till elnätet. Dit hoppas företaget nå någon gång under 2030-talet.

I de framtida fusionsprocesserna är det de lätta atomkärnorna av deuterium och tritium som ska slås ihop. Än så länge, i både testriggen och Novatron 1, är det vanlig enkel vätgas som används för plasmatesterna.

FAKTA

Novatron

Fullständigt namn: Novatron Fusion Group.

Antal anställda: Cirka 30.

Grundades: 2019 (under namnet JFP Jäderberg Future Power).

Omsättning: 16,8 miljoner kronor (2022).

I Alfvénlaboratoriet syns ännu inget av Novatron 1, som ska monteras i renrummet. Ett runt lock i golvet vittnar om var strömförsörjningen ska ledas in.

Men i källaren väntar stora komponenter på installation. Mittencylindern förvaras i uppvärmt och cirkulerande avjoniserat vatten för att hållas så ren som möjligt. Två stora kopparspolar som ska bilda magneter står uppställda i ett hörn.

Några delar till prototypreaktorn förvaras i källaren på KTH i väntan på montering. Mittendelen ligger i vattenbad för att hålla sig helt ren. Per Niva, ingenjör på Novatron, visar. Niklas Porter

Jan Jäderberg verkar dock inte vänta sig några överraskande resultat från prototypen.

– Det är mest för att visa andra. Jag är säker på att den kommer att fungera. Men vi behöver lära oss hur vi ska bygga maskinen och studera plasmadynamiken inför Novatron 2, säger han. Litiumskärm testas i Novatron 3

En utmaning för fusionskraft handlar om bränslet. Deuterium går att hitta i vanligt vatten, men den radioaktiva väteisotopen tritium finns i princip inte naturligt utan måste skapas. Liksom många andra fusionsprojekt planerar Novatron att använda en litiumskärm inne i reaktorn för att generera tritium. När en neutron träffar skärmen klyver den litiumatomen och ger upphov till tritium.

Men ämnet är ökänt för att tränga igenom metallväggar och slinka ut genom pyttesmå hålrum. Förlusterna kan bli stora. Svårigheten i en fusionsreaktor är att få ett stadigt och tillräckligt flöde av tritium från litiumskärmen så att fusionsprocessen kan hållas igång.

För Novatron blir det först i pilotreaktorn Novatron 3 som tillförseln av tritium från litiumskärmen testas. Vid det laget räknar Jan Jäderberg med att andra fusionsprojekt i världen, eventuellt i samarbete med Novatron, har löst problemen.

– Det är exakt vad Iter jobbar på nu, och Jet också, säger han.

Fakta

Fusion

Kärnfusion är den process där lätta atomkärnor slås ihop till tyngre, varpå energi frigörs. Samma process sker i solen.

För att två atomkärnor ska slås ihop måste de komma emot varandra med en hastighet om minst 1 000 km/s. Det kan göras genom att värma upp bränslet så mycket att elektronerna separeras från atomkärnorna. Då bildar bränslet ett plasma.

För att en fusionsreaktor ska kunna ge mer energi än vad som går åt måste bränslet värmas av själva kärnreaktionerna, så att inte extra energi måste tillföras utifrån. Då kallas det för att bränslet eller plasmat brinner.

Den stora utmaningen är de extrema temperaturer som krävs för att tända en fusionsreaktor.

Mest lovande är fusion mellan väteisotoperna deuterium (med en neutron) och tritium (som har två neutroner). Då behövs lägre temperaturer, cirka 100 miljoner grader Celsius, än för andra ämnen.

När deuterium och tritium slås samman bildas en heliumkärna och en neutron. Energin som frigörs blir till rörelseenergi hos dessa partiklar.

Strategin för att omvandla den frigjorda energin i en fusionsreaktor är att värma vatten i reaktorväggarna så att det driver en ångturbin som genererar elektricitet.

Fusion ger flera miljoner gånger mer energi per gram bränsle än kemiska bränslen som olja och kol. Tio gram deuterium och 15 gram tritium innehåller tillräckligt med energi för en livsförbrukning för en genomsnittlig svensk.

Källa: Uppsala universitet

Regeringen vill ha en ny säkrare e-legitimation. Den bör komma i form av ett fysiskt kort. Det är i alla fall uppfattningen i ett delbetänkande som lämnats till civilminister Erik Slottner (KD).

Dagens dominerande lösning, bank-id, når inte upp till så kallad högsta tillitsnivå och lämnar dessutom de som saknar mobiltelefon utanför, enligt utredare Henrik Ardhede.

Sverige är ett av en handfull länder inom EU som inte har e-leg på högsta säkerhetsnivån. Bank-id räknas som en trea på EU:s fyrgradiga skala.

I delbetänkandet till Slottner framgår att den framtida lösningen ska gå att få, mot en avgift, av alla som fyllt nio år. Dock noteras att lösningen "så snart som möjligt bör tillhandahållas på ett statligt utfärdat identitetskort".

Slutbetänkandet lämnas först i slutet av maj nästa år.

Digitala rättighetsorganisationen EFF kastar en känga mot Googles nya integritetsfokuserade Privacy Sandbox och visar hur du enkelt stänger av det.

Spårning av användare via cookies är snart ett minne blott. Google, som tjänar en och annan slant på att spåra användare via kakor, har tagit fram en lösning vid namn Privacy Sandbox som nu kan börja testas av vissa företag. Rättighetskämparna Electronic Frontier Foundation, EFF, anser dock att lösningen inte håller måttet och visar hur du enkelt stänger av det i Chrome.

Privacy Sandbox är en ny variant av spårning som är inbyggd i Chrome och kan användas för att ge dig relevanta annonser, men som enligt Google är snällare rent integritetsmässigt. Till skillnad från kakor som sparas i webbläsaren, ger systemet dig relevant reklam genom att hålla koll på vad för ämnen du söker på. Söker du på teddybjörnar och müsli, registererar webbläsaren detta och ger dig reklam för teddybjörnar, müsli och möjligtvis andra typer av frukostflingor.

Anledningen till att Google anser att detta är ett bättre system jämfört med kakor är att du som användare har möjlighet att enkelt kontrollera vilka ämnen Google ska visa reklam om. Detta till skillnad från kakor som mer eller mindre samlar in information baserat på vilka hemsidor du besöker.

EFF har sedan Google presenterat Privacy Sandbox påpekat att det bara är en annan typ av användarspårning, trots att användare har mer kontroll över användardata. Primärt handlar det om att EFF anser att nya systemet ger Google enskild makt över annonserna, medan kakor möjliggjorde för flera företag att spåra dig.

EFF rekommenderar att stänga av dessa tre alternativ för att minska spårning.

EFF har i samband med testandet av Privacy Sandbox släppt en kort guide som visar hur Chrome-användare enkelt kan ta bort spårningen. För det första måste du som användare ha en uppdaterad version av Chrome där du fått förfrågan om att ta del av "förbättrad annonsintegritet" via webbläsaren. Är detta aktiverat behöver du bara klicka dig till inställningar, sedan integritet och säkerhet och välja annonsintegritet. Där finns tre olika alternativ och EFF rekommenderar att stänga av allt.

Spårning via kakor är som sagt på väg att försvinna och Google siktar på att börja fasa ut kakor i Chrome under 2024. Andra stora webbläsare som Firefox och Apples Safari har redan implementerat skydd mot kakor som spårar användare, medan andra webbläsare som Brave och DuckDuckGo ger användare mer ordentlig integritetsfokuserad webbläsarupplevelse.

cross-posted from: https://feddit.nu/post/896110

I ett nytt ställningstagande klargör regeringen att de ställer sig bakom förslaget om massövervakning av kommunikationstjänster.

Sedan i våras har det stormat kring EU-förslaget Chat Control 2.0. Förslaget, som syftar till att stoppa sexuellt utnyttjande av barn och unga på internet, går ut på att införa obligatorisk övervakning av kommunikationstjänster – inklusive totalsträckskrypterad information (eng. end-to-end).

I slutet av maj meddelade justitieministern Gunnar Strömmer (M) att regeringen inte stod bakom förslaget, även om de står bakom initiativet bakom. Nu vänder regeringen åter i frågan och i ett nytt ställningstagande framgår att de åter stöttar förslaget.

Samtidigt bör flera rättssäkerhets- och integritetsaspekter få ökat genomslag för att nå rätt balans i förslaget. Regeringen kommer att verka för sådana förändringar som ytterligare stärker rättssäkerheten och minskar intrånget i den personliga integriteten. Detta utan att den brottsbekämpande effekten i förslaget äventyras.

I regeringens ställningstagande framgår att de anser att rättssäkerhets- och integritetsaspekter är nödvändiga och att de ska verka för sådana förändringar. Samtidigt framgår att en så kallad spårningsorder måste kunna verkställas oavsett om en tjänst är krypterad eller inte.

Som lösning föreslår regeringen "maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas", en metod som också kallas klientsidescanning. Det innebär i praktiken att applikationer med totalsträckskrypterade meddelanden måste implementera en bakdörr som skannar efter innehåll på användares enheter, innan eller efter de krypteras.

Det är en av de delar i förslaget som väckt störst kritik från flera olika håll. Utöver oro för massövervakning menar kritiker att det öppnar för allvarliga dataläckor och riskerar den personliga integriteten. Lokalt i Sverige inkluderar det kritik från Integritetsskyddsmyndigheten, samt branschorganisationer och fackförbund likt Internetstiftelsen, Journalistförbundet och Advokatsamfundet. På global skala avråder bland annat FN:s människorättskommissionär från att genomföra förslaget, tillsammans med otaliga IT-säkerhetsexperter och forskare.

Utöver regeringen har även Socialdemokraterna uttryckt stöd för förslaget, medan Centerpartiet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna sagt nej. Förslaget har även fått nej av Moderaterna i EU, som under våren gick emot partilinjen i Sverige. Frågan väntas tas upp i EU-nämnden fredagen den 22 september.

Läs mer om Chat Control 2.0:

• Regeringen backar – tar inte ställning till "Chat Control 2.0"
• Moderaterna i EU säger nej till "Chat Control 2.0"
• Spanien vill förbjuda end-to-end-kryptering inom EU

Hoppet om att sommarens hajpade forskningsnyhet LK-99 är supraledande i rumstemperatur tycks vara över. Drömmen om ett supraledande material i rumstemperatur lever vidare.

Nyheten om ett supraledande material, rapporterat av ett sydkoreanskt forskarlag, blev ett viralt fenomen i sociala medier. Och mellan den 30 juli och 5 augusti var LK-99 den nionde mest lästa Wikipedia-sidan i världen, slagen av bland andra Oppenheimer, Barbie och pågående fotbolls-VM.

Men det var, som det ofta är när det rör sig om supraledande material i rumstemperatur och vid normalt lufttryck, förmodligen för bra för att vara sant. De forskare som manade till försiktighet, inklusive KTH-professorn Oscar Tjernberg i en artikel i Ny Teknik, hade fog för det: LK-99 är inte supraledande. Materialet är möjligen inte ens särskilt intressant över huvud taget.

”Det finns inga tecken på supraledning i LK-99 vid rumstemperatur”, skriver forskare vid indiska CSIR-National Physical Laboratory i en preprint, en icke referentgranskad artikel, på Arxiv.

Oscar Tjernberg. Håkan Lindgren/KTH

– Varken Meissnereffekt eller resistans under det mätbara har tydligt påvisats så det saknas i mina ögon i nuläget tydliga indikationer på att LK-99 skulle vara en supraledare, säger Oscar Tjernberg.

The International Center for Quantum Materials i Kina säger sig ha funnit bevis för att materialet är ferromagnetiskt. Det innebär att det kan magnetiseras och attraheras eller repelleras av andra magnetiska material. Med andra ord den typen av magnetism vi ofta stöter på i vardagen.

”Det är med stor sorg vi tror att spelet är över. LK-99 är INTE supraledande, inte vid rumstemperatur (eller väldigt låga temperaturer). Det är ett material med hög resistivitet och dålig kvalitet. Punkt. Ingen idé att kämpa mot sanningen”, skriver University of Marylands Condensed Matter Theory Center på X (före detta Twitter).

Dussintals labb har försökt upprepa resultatet

Över ett dussin labb har försökt replikera det resultat de sydkoreanska forskarna rapporterat om. Inget labb har lyckats, låt vara att inte heller deras artiklar hunnit genomgå referentgranskning. Därtill har de sannolikt inte lyckats skapa exakt det LK-99-material som låg till grund för de ursprungliga artiklarna.

Ja, artiklarna, i plural. De sydkoreanska forskarna publicerade tidigare i år två artiklar på preprintsajten Arxiv, med några timmars mellanrum (här respektive här). Skälet till att de publicerade två artiklar har varit föremål för mycket spekulation. Bland annat finns det uppgifter om att en person i forskarlaget valde att skrida till verket mot flera av sina kollegers vilja, vilka sedan kände sig tvungna att själva publicera. Resultatet blev emellertid att båda artiklarna framstod som framhastade och innehöll delvis motstridiga uppgifter.

Däremot finns det till dags dato inget som tycks tyda på att det rör sig om någon form av bedrägeri. Faktum är att The International Center for Quantum Materials spår att det finns en enkel förklaring till varför man kan luras att tro att LK-99 är supraledande.

Vilseledda av apatit

LK-99 är en typ av blymodifierad apatit och apatit är ett kristalliserande kalciumfosfatmineral. Man kan annars nöja sig med att säga att LK-99 är en förening av bly, koppar, fosfat och syre – men då missar man en i sammanhanget pikant detalj: apatit kommer från grekiskan och betyder ”vilseleda”. Att det sydkoreanska forskarlaget blivit vilseledda av vissa egenskaper i materialet skulle kunna vara just det som hänt.

The International Center for Quantum Materials uppger nämligen att en förorening i LK-99 – kopparglans (Cu2S) – ändrar struktur vid olika temperaturer. I övergången från en struktur till en annan sjunker resistiviteten markant och den egenskapen kan forskarna ha misstagit för supraledning.

Det enorma intresset för LK-99 har gett materialfysiker världen över en vitamininjektion och jakten på att hitta en supraledare som fungerar i rumstemperatur och vid normalt lufttryck lär knappast avta. Ett material som kan leda elektricitet utan motstånd under normala förhållanden skulle kunna få dramatiska följder för framtida energiförsörjning, krafttillämpningar, transporter, datortillverkning och en lång rad andra tekniska områden.

Ibland är det gött att blåsa datorn helt och börja om från ruta ett igen. Hur ofta gör du det?

Att fräscha upp datorupplevelsen genom att installera om operativsystemet var vanligare förr då mjukvaruupplevelsen kunde kännas seg och trög efter en tid. Nu för tiden sker ominstallation inte lika ofta, mycket tack vare att operativsystem är mer stabila under längre perioder. Stora uppdateringar av till exempel Windows räcker ofta gott och väl för att förse användare med en uppfräschning.

Men ominstallation kan behövas titt som tätt oavsett. Och i veckan ställer vi frågan om hur ominstallationsläget ser ut för dig. Primärt är fokuset datorer, men om du ofta kör ominstallationer på andra enheter så kan du berätta om detta i tråden.

Senast vi ställde frågan svarade 41 procent att det sker mer sällan än vart femte år, medan 23 procent installerade om var tredje och 18 procent vartannat år.

Veckans fråga: Hur ofta installerar du om operativsystemet?

• Varje månad
• Varje halvår
• Varje år
• Vartannat år
• Vart tredje år
• Mer sällan än vart femte år

Med 95 procents träffsäkerhet kan metoden potentiellt användas för att stjäla inloggningsuppgifter och annan känslig information.

En grupp forskare i Storbritannien säger att de lyckats träna upp en algoritm för ljudklassificering så att den kan använda data från vanligt förekommande mikrofoner för att höra vad någon skriver på ett tangentbord – med så mycket som 95 procents säkerhet. Maskininlärningsmodellen skulle därmed kunna användas för att stjäla inloggingsuppgifter och annan känslig information.

Anfallsmetoden skiljer sig från en keylogger, vilket är ett program som kan registrera knapptryckningar på en dator och sedan skicka dem vidare, genom att ingen mjukvara behöver installeras på offrets dator. Forskarna har testat anfallsmetoden med en Macbook Pro från 2014 där varje tangent trycktes ned 25 gånger vardera, ljud som spelades in på en Iphone 13 Mini placerad 17 cm från datorn och via videosamtalstjänsten Zoom.

Bilder på spektrogram-datan – en visuell representation av ljud – användes därefter för att träna upp bildklassificeringsalgoritmen "CoAtNet". Efter upprepade försök och vissa justeringar från forskarna kunde algoritmen tränad på mobilinspelningen identifiera tangenttryckningar med 95 procents träffsäkerhet, medan Zoom-inspelningen resulterade i 93 procent.

Finns sätt att skydda sig

I rapporten ger forskarna olika förslag på hur det skulle gå att skydda sig mot anfallsmetoden. Exempelvis genom att variera sin skrivstil, använda slumpmässigt framtagna lösenord eller en lösenordshanterare som gör att information inte behöver skrivas in manuellt. Andra metoder är att spela upp motljud som vitt brus under skrivandet eller använda sig av mjukvarubaserade ljudfilter för tangenttryckningar. Anfallsmetoden skulle inte heller gå att använda vid tillfällen när biometrisk autentisering krävs.

Forskarnas fullständiga rapport finns publicerad via arxiv.org, en databas för digital förhandspublicering av vetenskapliga artiklar som ännu inte blivit granskade. Publiceringen av rapporten uppmärksammades först av Bleeping Computer.

Brukar du tänka på säkerheten runt tangentbord, mikrofoner och webbkameror?

Efter att ha kämpat i fem år tvingas nu Facebook och Instagram be om lov från användare i Europa för att samla in data och visa riktade annonser.

Riktad reklam, det vill säga reklam som skickas ut till olika grupper baserat på deras intresse, är frekvent förekommande på Metas sociala nätverk. Sedan GDPR-lagarna implementerades inom EU 2018 har Meta kämpat för att få fortsätta använda sig utav riktade annonser, men företaget har nu förlorat striden.

När ändringen implementerats behöver användare inom EU bara svara ja eller nej om de vill tillåta att data samlas in om användaren för att riktad reklam ska visas. Detta är en betydligt enklare process än att fylla i ett omfattande formulär och skicka in till Meta, vilket är den nuvarande processen.

Enligt Meta ska beslutet inte påverka företagets annonsförsäljning, utan riktade annonsplatser kommer fortsätta vara tillgängliga för annonsörer. Samtidigt väntas Metas verksamhet ta en ekonomisk smäll i samband med implementeringen, då en viss mängd användare lär välja bort Metas datainsamling.

När ändringen på Facebook och Instagram träder i kraft är för tillfället okänt. Enligt Wall Street Journal kan det dock ske redan i oktober, men det kan dröja till efter årsskiftet.

Tyskland storsatsar på att stärka den inhemska produktionen av halvledare. Regeringen i Berlin förbereder ett stödpaket på 20 miljarder euro, motsvarande 231 miljarder kronor, rapporterar Bloomberg.

EU:s medlemsländer, inklusive Tyskland, har under lång tid påtalat vikten av att stärka sin självförsörjning av åtråvärda halvledarkomponenter. Underförstått handlar det om att minska beroendet från Kina.

Nu planerar den tyska regeringen att lansera ett stödpaket ämnat att stötta landets teknologiska sektor och säkra leveranser av de kritiska komponenterna.

Pengarna ska delas ut till tyska och internationella företag senast år 2027, och kommer att tas från Tysklands fond för klimat och omställning, skriver nyhetsbyrån med hänvisning till regeringskällor.

Berlin befinner sig just nu i slutförhandlingar med det taiwanesiska och världsledande halvledarbolaget TSMC om att investera i en fabrik i Dresden.

Finansministeriet har ännu inte bekräftat Bloombergs uppgifter.